Vem sa att det skulle vara lätt?

Jag har nu varit mjöl- och sockerfri i hela tre veckor. Inklusive påskhelgen. Ibland går det lätt som en plätt och ibland vill jag ligga i fosterställning och skrika. Dagarna före påskhelgen var jag sockersugen hela tiden. Jag har verkligen försökt lista ut vad jag gör annorlunda de dagar som suget hänger som en blåslampa i ansiktet på mig. Men det är svårt att veta säkert. Några saker har jag i alla fall listat ut.

  1. Om det börjar bli dags för nästa måltid så blir jag sugen innan hungern gör entré. Fördelen nu är att jag orkar hålla mig tills maten är klar. Förut hann det slinka ner både mackor och kakor innan bordet var dukat.
  2. Om jag har slarvat med att dricka vatten kan hjärnan börja skrika efter socker istället. Konstigt men sant. Om jag dricker ett glas brukar suget försvinna.
  3. Fel mat gör mig sugen. Brist på grönsaker är en fälla för mig. Om jag bara äter protein och fett mår jag inte bra. Magen gör uppror och suget lämnar inte min sida på hela dagen. Alla är vi olika. Jag behöver det gröna.
  4. Jag har upptäckt en del saker som triggar mitt sockersug mer än annat. Ost, vissa frukter och för mycket kaffe ställer till det. En annan bov (kanske den största?) är alla hel- och halvfabrikat som lätt hamnar i kylskåp och skafferi. Framförallt reagerar jag på mixer och färdiga kryddblandningar med artificiella ingredienser. Tacokryddmixen är ett exempel. Synd. Men man kan blanda sin egen. Utan massa konstigheter i. Och utan socker.
  5. Den sista identifierade boven är när jag misstolkar kroppens signaler. Det är lätt hänt så där 2 – 3 timmar efter en måltid. Då infaller en kort period med sug. Men om jag bara står ut den stunden går det över på några minuter. Sen kan jag vara nöjd i flera timmar till.

Vem sa att det skulle vara lätt jämt? Jag är glad över mina framgångar. Hela påskhelgen passerade utan ett enda sockergryn. Trots godis och kakor överallt. Stolt över mig själv. För varje dag mår jag bättre. För varje dag blir jag piggare. När jag vägde mig i torsdags stod vågen på 84.4 kg. Drygt ett kilo lättare. Och jeansen börjar passa igen. Nice.

En dag i taget. En helg i taget. En påsk i taget.

 

pasklilja_web

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s